Cillen

Regn, regn och regn men inte nog med det så blev jag attackerad av en full insattsstyrka från himmelen som pepprade mig med hagel imorse när jag cyklade till skolan. Det haglade nästan oavbrutet i tio minuter och den värsta attacken kom precis innan jag var framme. De haglade exakt de tio minuterna som det tar för mig att ta mig till skolan - varför är det alltid så?

Jag har inte haft något speciellt mycket flyt det senaste dygnet. Igår skulle jag vara duktig att sätt upp adventljustaken och hänga upp min julstjärna i fönstret. Självklart så lyser INTE adventljustaken. Eftersom den inte ville lysa förra året heller när jag satte upp den så hade jag kvar ett par små adventsljusstaksglödlampor i förrådet. Perfekt, tänkte jag och började skruva på lamporna som inte ville lysa. När jag hade provat hela ljustaken och den fortfarande inte lös blev jag bekymrad. Jag tänkte att den lampan jag provade med kanske var trasig så jag tog en ny ifrån förpackningen. Efter att ha provat alla glödlamporna igen och ljustaken fortfarande vägrade att lysa blev jag irriterad och insåg att det troligen var två lampor som var trasiga - minst. hur skulle jag då lösa problemet? Jag skruvade av alla sju lamporna, tog de tre från förpackningen och lade alla i soffan. sen undersökte jag noga alla lamporna en efter en i ljuset för att bedömma vilka som var trasiga och inte. Jättesmart tyckte jag och kom fram till att tre stycken lampor var trasiga och sju var hela. Jag satte i de sju hela och tänkte att nu måste min fina adventsljustake lysa - men ack så fel jag hade. Den stog fortfarande och trotsade i fönstret. Jag gav upp och insåg att segern fick gå till ljusstaken. ICA nästa för att köpa nya lampor - jag tänker inte ge mig riktigt än...

Jag glädjer mig iallafall åt att min fina julstjärna lyser i fönstret och att jag har pepparkakor på bordet. Glöm inte chilla i vintermörkret och missa inte adventskalendern på ettan. 

Det är danföredanföredanföredanföredan... // Cillen

Tillbaka till skolan igen med vanliga lektioner. Gårdagen var ändå dock ganska goo då jag åkte till göteborg vid elva för att sitta frisyrmodell. Min kära kompis Ellen behövde en långhårsmodell för att göra en uppsättning och det är alltid roligt att kunna hjälpa till, speciellt när man får håret stylat på köpet. =D Ett extra litet tack till CK som kunde hoppa in och hjälpa mig med Elvira ;)

Tisdagen börjar som vanligt med hopplektion på morgonen. Min lilla Elvira var en riktig liten Elvisp den här morgonen då hon verkade överlycklig över att få hoppträna igen och for runt som en raket i ridhuset. Stenhård lydnadsträning nästa! Med mina nya erfarenheter i bagaget från Holland hoppas jag kunna få lite ordning på vispen. Och så var de det igen - Holland.

Egentligen så ska det upplevas för att man ska få en klar bild om vad det handlar om. Jag tror att den största skillnaden är att ridsporten inte ses som en hobby i Holland, utan som en del av livet, eftersom nästan alla håller på med hästar. Det är inte så att man får säga tyvärr jag kan inte följa med och festa ikväll för har kvällsfodring och jag ska tävla imorgon. Man festar nästan bokstavligt i stallet och flera på festen har eller ska troligen också tävla. Du kan tävla på en torsdag eller onsdag om du känner för det, det är så många som jobbar med hästarna på heltid att det finns tävlingar mer eller mindre hela veckan. I "de Manege" i Asten har de jättesmarta kvällstävlingar. Du åker dit med dina hästar och anmäler vilka höjder du vill hoppa, lite ungefär som en CR i Sverige, fast med omhoppning och lite svårare bana. Banan består av cirka 12 hinder och minst en kombination. Den har nästan bara massa krångliga linjer och hinderna är något övermaxade. På framhoppningen är det sådär mellan 10-20 pers och alla rider i vänstervarv - snurrigt men effektivt. Du kan vinna en slant och du får en perfekt banhoppningsträning.

Mellan framhoppningen och banan, på övervåningen med utsikt över bägge manegerna ligger baren. Där kan du ta dig ett glas cola, en öl, ganske en go varm choklad eller varför inte shotta´ till med en Flügel! Baren har allt i dryckväg, inte klubbor eller kexchoklad. Vill du ha något att äta kan du gå ner till "de Manege's " egen fritösgrill och få dig en pommes-tallrik med curryketshup. Curryketshup är något som vi svenskar helt har missat och som borde tas in till Sverige snarast. Det är bara såå gott och slår vanlig ketshup med stormsteg. Innan jag går vidare vill jag bara poängentera att det var i Astens manegebar vi festade på söndagarna - skål Brunte!

Mina dagar på Dings stall i Heeze började klockan åtta på morgonen. Beroende på vad som skulle göras under dagen och hur många som jobbade gjorde jag lite olika saker på mornarna. Ibland fodrade jag, tog ut hästar till skrittmaskinen, longerade, men om de var mycket folk i stallet kunde jag börja rida direkt på morgonen. Jag fick ett visst antal hästar att rida på tavlan men det tillkom nästan alltid en eller två på eftermiddagen. Ibland kom det kunder, ibland hann inte en av beridarna med alla sina hästar eller så ville Hans se någon häst hoppa. Efter första hästen runt klockan nio var det frukost. Halv tio var vi ute i stallet igen och jag fortsatte rida mina hästar. Innan lunch halv ett skulle hästarna i skritten vara växlade och stallet lunchfodrat. Jag hade ungefär mellan fem till sju hästar om dagen att rida och ibland ett par att longera. Ni som är nyfikna på hästarna kan kika in på min bilddagbok där jag har lagt upp några av de jag red. Innan dagen var klar klockan fem hade alla fyrtio hästar varit ute, antingen i skritten, ridna eller i hagen. Det var målet varje dag och ingen gick förränn alla hästar hade fått rört på sig. Stallet städades varje dag och alla tränsen smörjdes.

Hästarna togs om hand bra och de var väldigt måna om att de skulle ha det bra. Var de smutsiga efter hagen eller skritten tvättades de, en svettig häst efter ridning duschades alltid och hovarna smörjas efter varje ridpass. Alla hästar i stallet hade minst två täcken på sig, ett tunt och ett tjockt. Båda likadana gröna från horseware och med vitt brodderi på bägge sidor bak. Alla hästarna hade identiska täcken och likadana grimmor med boxnummret på. Struktur, ordning och bra arbetsrutiner var A och O i stallet men jag såg det väldigt positivt. Det var lätt att komma in i deras rutiner och de var nästan aldrig stressade. Allting fick ta sin tid och huvudsaken var att man gjorde ett bra jobb. Det gjorde att alla trivdes i stallet och att det blev en bra stämning mellan de som jobbade där. Det tycker jag fler arbetsplatser borde ta efter.

Nu måste jag cilla vidare och för att dilla med mina goa vänner så jag hinner tyvärr inte skriva mer, men hålla ögonen öppna efter nya inlägg. // Cillen