Varberg | 22.06.09 | 21:21

Nu sitter jag här i Paviljongen igen. Undrar hur länge jag blir kvar? Halva mig vill bara härifrån - hem, resa, vidare, börja nästa kapitel. Den andra halvan vill inte släppa Varberg - tryggheten, skolan, allt som varit, minnena och hästarna. Men det som kommer, det kommer och det går inte göra så mycket mer åt det än att påverka det, så det vänder åt det håll man vill ha det.

Jag har några dagar till med penslarna och mina väggmålningar men jag hoppas att jag snart är klar. Nu är klockan över nio på kvällen och jag orkar inte måla mer idag (anatomihasten.blogg.se). Jag måste hem och handla och sen tänkte jag sticka ut och springa ikväll. Jag har varit på spring-humör i flera dagar nu och tänkte sticka ut ikväll när det är så fint väder.


Till alla hemma - passa på att vila nu - för snart är Cillen på vägarna hemmåt och då blir inte en lugn stund!




Never let it go, never stop, until you reach the top! // Cillen

STUDENTEN ! ! ! !

Asså tjena vilken grym dag!! Studenten är verkligen ett minne för livet! Champangefrukosten hemma hos mig var helt klart lyckad och lunchen också, okej såsen saknades, men jag tror inte HRG3 var i mod att tänka på det då, för det var lixom... BARA ATT GEE DEN!  + alla andra slogans som vi körde, minneslistan står längst ner, kommentera om jag har glömt några.

Dagen fortsatte upp till fotograferingen dit vi precis kom i tid efter att snurrat runt i Varberg ett tag och gjort omvärlden medvetna om att HRG3 tog studenten, haha! När fotografen väl hade lyckats ta en bild på klassen som trillade ner från bänken minst tio gånger innan kortet togs fick vi gå bort till minglet. Som vanligt hördes HRG3 mest och vi sjöng över hela Nöjesparken! Detta är konstaterat av källor från flera håll. En sak är säker iallafall, efter tre år i Varberg med Alanya som pricken över i:et, så vet HRG3 hur man festar - det vill jag lova!

Efter minglet var det utspringet som vi hade laddat för hela dagen. Vi laddade, vi laddade så dörrvakterna fick hålla för öronen, vi laddade, vi laddade med visselpiporna, vi laddade.... och sen sprang vi och tjöt SOM ALDRIG FÖRR!! Säkra källor har även konstaterat att vi var värst när vi sprang ut också!

Efter vi hade mottagit alla gratulationer från släkt och vänner var det dags att åka flaket! Självklart hade HRG3 det grymmaste flaket med guldlastbil och lakan med guldtext. För vårat motto är GULD!! Flaktexterna står med längst ner för alla nyfikna ;)

När lastbilsåkandet var klart och vi hade skrämt slag på den delen av Varberg vi inte hade skrämt ihjäl tidigare åkte alla hem till respektive studentkalas...

Jag vill också passa på att tacka alla som gratulerade mig under dagen!

På kvällen var det förfest hos Martina innan vi drog vidare till studentfesten på Oscars. Vid den här tidpunkten låter min röst som häxornas på blåkulla och mina fötter var inte med på villkoren längre. Men det struntade jag i och skakade min tredje eller fjärde champange, minns inte riktigt.....

Festen heter duga! Vi dansade, skålade, festade och dansade lite till inne på Oscars ihop med alla andra studenter. Tyvärr blev vi nerslängda från baren när vi försökte dansa där, svenskar är så tråkiga! Men en och annan grogg åkte ner och vi hade grymt kul ändå! Oscars stänger redan klockan ett och vid det här laget kan jag knappt gå på fötterna, det pga att jag hade 6 öppna skavsår och inte för att jag hade druckit för mycket, så när förslaget om att bada i fontänen kom upp var jag lätt på! Det tog dock lite tid att gå dit eftersom jag inte var den enda med skavsår, men när vi väl kom dit så badade jag, Desirée, Emma, Christoffer och Sandra L som aldrig förr! Det var kvällens grädde på moset och bilderna är bara helt underbara! Att poängtera är att vi var helt galna, inte ens polisen orkade argumentera och bara körde förbi, jag antar att de tänkte "hopplösa fall". Emma's farmor hämtade oss som en räddare i nöden och körde hem oss, blöta som dränkta katter!





Tack alla för en helt underbar student!

Jag saknar redan alla mina klasskompisar och min tid i Varberg. Dock är det inte riktigt slut än då jag håller på och målar klart i Paviljongen (anatomihasten.blogg.se). Men jag vill verkligen poängtera hur underbart roligt vi har haft det och hur glad jag är att jag valde att åka hit och bo här i tre år. Jag har fått erfarenheter och upplevelser jag kommer ta med mig hela livet och nya underbara vänner!


"Livet är en låång berättelse" Ingrid  // Cillen


Stundentramsor HRG3

 - För vi är bra på att rida, för vi är bra på att rida, för vi är bra på att rida - OCH INTE BARA PÅ HÄST!
 - Oojoojooj, ojjojjojj, ojojojoj - jojojoj!

 - Till CK mamma - KÖR FÖR FAAAN!!
 - För alla som älskar HRG -  klappa NU!
 - wooohaoohaoohooaoooo!!!

 - För vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten - FY FAN VAD VI ÄR BRA!
 - Barapapapapapaaapaaapaaa!!!

 - När kukarna står som hammarskaft och fittorna rinner som hallonsaft, då e d våår!
 - HRG - shalallalala HRGshalalalalaa
 - Vi är på gång, vi är laddade, vi är tända - vi är på gång, I KVÄLL SKA ALLTING HÄNDA!

Lastbilstexterna HRG3

 - Guldflickorna och Stjärngossen!
 - GULD ÄR VÅRT MOTTO!
 - För första gången FULL närvaro!
 - HT -08 "Vi ska lixom bara.. festaaa... ta studenten..."
 - DET ÄR BARA ATT GEE DEN!
 - "The world is yours"
 - Vi rider bäst, inte bara på häst!
 - Hallands Ridgymnasium 06 - 09

Hoppträning

Nu har jag fått laddat upp några bilder från min sista hoppträningen för Annelie. Elvira var pigg och glad och hoppade som bara den! Jag tackar mina vänner för att de ville ta kort och jag fick några riktigt härliga bilder som minne. Tänkte det kunde vara lite kul att dela med mig av dem över bloggen. Glöm inte klicka på den för att få en större upplösning.

       

Ibland blir det faktiskt grädde när Elvispen är igång! // Cillen

Hemma igen

Tiden går så ruskigt fort. Men det gör den nästan alltid. I alla fall så uppfattar vi den så när vi kollar tillabaka på den. Därför tror jag att det är viktigt att vi utnyttjar tiden och har roligt. Så att det inte känns som om man bara förbrukar tiden utan resultat. Tiden i Alanya har gått jättefort. Men jag har haft så roligt att jag kommer minnas den resan hela livet. Därför kännns det som väl förbrukade veckor! Haha! Jag har lärt mig vad ordet fest innebär, jag har fått nya reserfarenheter och jag har fått nya uppfattningar om saker och ting. Det har dessutom hänt grejjor, men det som hänt i Alanya stannar i Alanya... eller hur var det nu?

Nu är det bara en sista fullproppad vecka och sen är det lugnt igen. Ibland önskar jag att den bara ska vara över och ibland vill jag inte att den ska komma. Men kapitel i livet börjar och slutar. Ett slutar nu, vare sig man vill eller inte. Det är bara att ta vara på det man har lärt sig från det och fronta nästa på bästa sätt. Köra avslutningsfest för det förra och invigningsfest för det nya och så är man back on track. Eller vad tycker du?

Så nu laddar jag inför Balen på söndag och håller tummarna för att jag inte ska kvävas i min klänning!



Tack för en oförglömlig resa! // Cillen


Alanya 2009

RSS 2.0